Ossians kalas!!!

Efter frukosten kom Mormor och Morfar och hämtade upp alla påsar och lådor som skulle med till kalaset.  Ossian åkte en stund i Morfars bil, Morfar körde en extra runda bara för att Ossian skulle få åka mer än de få meter det är mellan hemmet och kalaslokalen.

Sen fixades det i massor. Kakor kom fram, ballonger blåstes upp (av Morfar), möbler flyttades, kaffe koktes. Det blev mer och mer kalasaktigt. Ossian, Pappa och Morfar åkte iväg och hämtade tårtor och kakor hos Kajsa. Ossian fick en fin nummerlapp av Kajsa som han sparade på.

När de kom tillbaka åt alla bagetter till lunch, till och med Cornelia åt bagett, i alla fall brödet och dressingen.
Marlon&Co kom lite tidigare och hjälpte till med lite olika saker. Sen blev klockan snabbt två och gästerna kom en efter en.

Före och efter

När i stort sett alla kommit och fått tårta och slagit sig ner var det dags att ställa sig upp och sjunga för Ossian. Så rörande att han är omtyckt av så många, fast Ossian själv är lite för blyg för att uppskatta sånt.

Här sitter Cornelia hos Cecilia och Lennart. I bakgrunden syns Nellys kollegor Olle, Dante och Eja.

När Ossians jämnåriga kamrater ätit upp sin tårta sprang de runt sockerchockade och lekte, smällde ballonger och ritade teckningar mm.

Ossian behövde ta en paus i Mormors knä. Mormor underhöll Cornelia och Isolde också.

Det är så kul med kalas, men den här gången gick allt så fort. Efter två timmar gick de mest sockerchockade hem, och det tog inte lång tid förrän kalaset var slut. Fast är man tre år kan det vara väldigt lång tid med två timmar kalas... Ossian verkade nöjd med kalaset för den här gången.

När de kom hem på kvällen och alla var mer eller mindre trötta fick Ossian höra att han skulle vänta med att öppna sina presenter till nästa dag, det var ju faktiskt då han fyllde år på riktigt. Men Ossian "råkade gå förbi" det största paketet så att ett hörn av pappret gick upp. Sen gick det bara upp mer och mer och då var det ju lika bra att ta av allt papper. Det var ett piratskepp! Ossian blev så glad! Det ville han verkligen ha! Cornelia blev också sugen på att leka med piratskeppet (även om hon har ett eget) att hon gjorde allt hon kunde för att ta sig fram till det. Hon kröp framåt för första gången i sitt liv! Mamma och Pappa stod och tittade på lite tårögda, tänk att lilla Nelly kan krypa nu... Nelly själv var väldigt nöjd och fortsatte krypa runt hela kvällen. Fantastiskt bra det där att kunna ta sig fram för egen maskin!